Min sagohäst
Det finns inget som någonsin kommer dämpa den smärtan jag känner för att jag förlorade dig till ingentinget. Varje dag är en saknadens dag och den återkommande smärtan över att jag inte kommer få röra dig den här dagen heller. Min fina sagohäst det är två år sedan jag sista gången släppte dig i hagen, vände mig om och såg aldrig tillbaka.
Vi ses i Nangijala min älskade,
Vila i frid
Kommentarer
Postat av: Lisa
SV: Åh tack!
Tack, men hästen är min kusins.. :) Men han är fin!
Postat av: Cissi
jag ryser, jag gör verkligen det.. för jag tror jag känner igen känslan, att vilja röra, en enda sista gång. Att få viska de där orden, man viskade aldeles för sällan...<3
Trackback
