Jag vill aldrig förlora mig till livet utan er
Jag är ärlig när jag säger att mina klasskompisar är mina bästa vänner, allihop. De är en av de allra största anledningarna till att jag överhuvudtaget gått till skolan i mellan åt och det är så himla konstigt att vi är så fruktansvärt olika allihop men så himla lika på samma gång. Vi har den allra finaste gemenskap och alla i min klass är seriöst mina allra bästa vänner. Det finns inga finare människor än dem och jag blir ständigt påmind om hur vackra människor jag får befinna mig ibland. Jag vill inte ta studenten, fick jag chansen att gå om alla tre år tillsammans med resten av den bästa grafiker klassen skulle jag utan tvekan göra det om och om igen.
Jag kommer gråta av både sorg och glädje på studenten och som jag känner nu vill jag inte ta studenten alls. Jag vill bara möta er i korridorerna med bubblande skratt, nya hyss varje dag och samla alla konstnärssjälar i en liten burk och ta fram när jag kommer sakna er som mest. Det kommer vara mycket tomt i hjärtat när Bergman, Miró och DT 265 aldrig mer ska besökas.
Fan vad jag kommer sakna er, mina hjärtan.
Den här fina videon på vår fina klass har mathilda gjort!
