alexik

Jag såg en ny film med tips från Tim Burton för ett par månader sedan och bestämde mig igår natt för att se den igen. Filmen heter Coraline och efter att jag såg den här första gången hade jag så himla svårt att sova och natten till idag såg jag den åter igen med skräckblandad förtjusning, för nog är den alldeles ljuvlig och fruktansvärt otäck. Musiken är helt fantastisk med franska små melodier och karaktärerna är som vanligt alldeles för fina. Den är helt i Tim Burtons anda och trots min rädsla är jag löjligt förtjust i den här filmen.

Den handlar om en flicka som heter Coraline Jones. Coraline och hennes familj flyttar in i Pink Palace och föräldrarna bara jobbar och jobbar. (När jag får barn vill jag alltid ha tid för mina, få dem så älskade att jobb aldrig kommer före) Tänk dig att bo i ett hus som heter Pink Palace, hur flott vore inte det?

Coraline är ett ganska ensamt barn. Wybie Lovat blir hennes alldeles för pratsjuka granne vars farmor äger The Pink Palace.

I Pink Palace bor också två före detta franska skådespelerskor. Fransyskorna äger massvis med terrier hundar och bjuder på karameller från 1969.

När Coraline upptäcker i huset hittar hon en hemlig dörr som är igentaperserad. Bakom dörren finns en mur av tegelsten men om natten när mössen väcker henne...

...finner hon en hemlig gång till en annan värld.

På andra sidan gången finns ett rum, precis likt det hon just klivit in ur men allting är annorlunda. Tavlor som förr varit ledsna äger nu glassar och glada miner och i köket finner hon inte en stressad mamma med alldeles för mycket arbete utan någon som står och lagar det hon gillar allra mest. Hennes föräldrar finns här och de har väntat på henne: Hennes Other mother och Other father med ögon av knappar.

Livet på andra sidan dörren är ljuvligt med teaterföreställningar av akrobatiska grannar som i verkliga världen varit oförskämda, fantastiska föreställningar av fransyskor och föräldrar som har all tid att leka, visa henne regnet och stoppar om henne om nätterna. Grannar som inte alls kan prata, kanoner som skjuter sockervadd och trädgårdar med kittlande blommor som bildar hennes ansikte.

För att få stanna i den fina världen måste Coraline göra en uppoffring, sälja sin ögon för ett par svarta knappar.