Att vara förälskad i djur
Hela mitt liv har jag varit en djurmänniska. När jag var yngre kläddes väggarna av affischer föreställande djur av alla dess slag. Jag läste böcker, tidningar och fick spel innehöllande jordens alla djur och inget var mindre värt än det andra.
♣
Min mamma berättar ofta en historia om när jag var liten och hade funnit en mus i vårt garage och jag hade strålat med mina brun, gröna ögon mot min älskade mor och sagt: Ja, nu äntligen har jag ett husdjur. Den lilla musen hade fått ostbitar av mig varje dag och min mamma hade inte hjärta att sätta ut någon råttfälla.
♣
Men mitt allra första djur var en hamster. Jag ansträngde mig till max för att bligda mina föräldrar och gjorde stora böcker med information om dem, vad min hamster skulle heta om jag fick någon och gjorde namnskyltar till buren redan innan jag fått mitt djur. Till slut gav de båda med sig och snart stod min allra största skatt i mitt rum med lila väggar och aldrig hade mamma sett en gladare unge.
♣
Men min allra största önskan var såklart att få en hund. Familjen gjorde listor efter listor om för och nackdelar med att ha ansvar för en hund och varje gång slutade det i tårar. Och mina föräldrar tröstade mig med den ena gosedjurshunden efter den andra, men för mig fanns det bara en - Vovven. En utsliten och brunprickig gosedjurshund som var större än mig själv när jag fick den och som jag älskade av bara livet. Som tur var fanns en gullig grannhund som jag ofta gick långa promenader med, som lättade mitt trånande hjärta.
♣
Att jag sedan valde att börja rida är inte en konstighet. När jag ridit på ridskola i tre år och haft ett flertal sköthästar, medryttarhästar och varit på flera ridläger hittade jag på annons mitt hjärtas allra finaste. Vi fick tre helt underbara och händelserika år tillsammans och han lärde mig allt. Han fick tas bort för några år sedan och fortfarande gör det ont i mitt arma hjärta av att prata om honom.
Efter att alltid varit en hund människa är jag nu kluven. Min finaste människa har både hundar och katter och de är allihop de finaste man kan skåda. Så länge får jag nöja mig med det min vardag har att erbjuda!
♣
Min mamma berättar ofta en historia om när jag var liten och hade funnit en mus i vårt garage och jag hade strålat med mina brun, gröna ögon mot min älskade mor och sagt: Ja, nu äntligen har jag ett husdjur. Den lilla musen hade fått ostbitar av mig varje dag och min mamma hade inte hjärta att sätta ut någon råttfälla.
♣
Men mitt allra första djur var en hamster. Jag ansträngde mig till max för att bligda mina föräldrar och gjorde stora böcker med information om dem, vad min hamster skulle heta om jag fick någon och gjorde namnskyltar till buren redan innan jag fått mitt djur. Till slut gav de båda med sig och snart stod min allra största skatt i mitt rum med lila väggar och aldrig hade mamma sett en gladare unge.
♣
Men min allra största önskan var såklart att få en hund. Familjen gjorde listor efter listor om för och nackdelar med att ha ansvar för en hund och varje gång slutade det i tårar. Och mina föräldrar tröstade mig med den ena gosedjurshunden efter den andra, men för mig fanns det bara en - Vovven. En utsliten och brunprickig gosedjurshund som var större än mig själv när jag fick den och som jag älskade av bara livet. Som tur var fanns en gullig grannhund som jag ofta gick långa promenader med, som lättade mitt trånande hjärta.
♣
Att jag sedan valde att börja rida är inte en konstighet. När jag ridit på ridskola i tre år och haft ett flertal sköthästar, medryttarhästar och varit på flera ridläger hittade jag på annons mitt hjärtas allra finaste. Vi fick tre helt underbara och händelserika år tillsammans och han lärde mig allt. Han fick tas bort för några år sedan och fortfarande gör det ont i mitt arma hjärta av att prata om honom.
Efter att alltid varit en hund människa är jag nu kluven. Min finaste människa har både hundar och katter och de är allihop de finaste man kan skåda. Så länge får jag nöja mig med det min vardag har att erbjuda!
Kommentarer
Trackback
